Ny blogg
Hemma
Jag är i Sverige nu, för att stanna. Det känns fortfarande mycket märkligt men ändå bra. Jag räknar med att översköljas av Waw-saknad emellanåt, och då får jag väl åka dit. För att skapa lite ordning i känslovirrvarret så har jag gjort en lista. Listor är bra.
Några saker jag kommer sakna med Waw (förutom vänner):
* Stadskänslan. Höga hus, stora torg, spårvagnar, bussar, metro.
* Surowka. Blandningen av färsk kål och morötter som äts till det mesta, inte minst i kebaben.
* Smietana. Blandning mellan creme fraiche och grädde, den fetaste helt gudomlig ihop med färsk frukt.
* Pierogi. Vad kan jag säga, jag gillar verkligen de kokta små degklumparna.
* Restaurangutbudet. När man bor i ett land där maten är billig och i en stad där restaurangerna är många kan det göras till en sport att hitta nya bra ställen varje vecka.
* Retropubarna. Polen gillar, precis som jag, gamla fåtöljer, symaskiner och antikviteter och fyller gärna pubarna med sådan interiör. Hur mysigt som helst.
* Tryggheten. Jag har tidigare nämnt att Warszawa har ganska låg våldsbrottslighet och att man sällan behöver känna sig rädd mitt i natten på stan. Mycket skönt.
* Parkerna. Polackerna kan konsten att sköta om sina stadskärnor.
* Den billiga ölen. Motivering behövs ej.
* Kontrasterna. Skyskrapor mot fallfärdiga hus, snobbiga butiker mot flummiga gallerier.
Några saker jag är glad att återse i Sverige (förutom vänner och familj):
* Svenska livsmedelsbutiker. Det sitter hårt det där som man är van vid. Med svenska matscheman i huvudet och polska varor är det helt enkelt svårare att bli inspirerad, det ska bli så roligt att laga mat igen.
* Vänligheten. Det är så man blir rörd på Pressbyrån.
* Smörgåstårta. Motivering behövs ej.
* Kranvatten. Det är en lyx att slippa kånka på vattendunkar och försöka komma ihåg när det är dags att köpa nytt.
* Saltlakrits. Motivering behövs ej.
* Kalles Kaviar. Motivering behövs ej.
* Smidigheten. Ni som tycker att byråkratin är krånglig här och att telefonbolagen är svåra att ha att göra med: Allt är relativt.
Tack för att ni har följt mig blogg och delat mina observationer av Warszawa och Polen!
God jul!
K
Några saker jag kommer sakna med Waw (förutom vänner):
* Stadskänslan. Höga hus, stora torg, spårvagnar, bussar, metro.
* Surowka. Blandningen av färsk kål och morötter som äts till det mesta, inte minst i kebaben.
* Smietana. Blandning mellan creme fraiche och grädde, den fetaste helt gudomlig ihop med färsk frukt.
* Pierogi. Vad kan jag säga, jag gillar verkligen de kokta små degklumparna.
* Restaurangutbudet. När man bor i ett land där maten är billig och i en stad där restaurangerna är många kan det göras till en sport att hitta nya bra ställen varje vecka.
* Retropubarna. Polen gillar, precis som jag, gamla fåtöljer, symaskiner och antikviteter och fyller gärna pubarna med sådan interiör. Hur mysigt som helst.
* Tryggheten. Jag har tidigare nämnt att Warszawa har ganska låg våldsbrottslighet och att man sällan behöver känna sig rädd mitt i natten på stan. Mycket skönt.
* Parkerna. Polackerna kan konsten att sköta om sina stadskärnor.
* Den billiga ölen. Motivering behövs ej.
* Kontrasterna. Skyskrapor mot fallfärdiga hus, snobbiga butiker mot flummiga gallerier.
Några saker jag är glad att återse i Sverige (förutom vänner och familj):
* Svenska livsmedelsbutiker. Det sitter hårt det där som man är van vid. Med svenska matscheman i huvudet och polska varor är det helt enkelt svårare att bli inspirerad, det ska bli så roligt att laga mat igen.
* Vänligheten. Det är så man blir rörd på Pressbyrån.
* Smörgåstårta. Motivering behövs ej.
* Kranvatten. Det är en lyx att slippa kånka på vattendunkar och försöka komma ihåg när det är dags att köpa nytt.
* Saltlakrits. Motivering behövs ej.
* Kalles Kaviar. Motivering behövs ej.
* Smidigheten. Ni som tycker att byråkratin är krånglig här och att telefonbolagen är svåra att ha att göra med: Allt är relativt.
Tack för att ni har följt mig blogg och delat mina observationer av Warszawa och Polen!
God jul!
K
Clip
Nu är Cartagena-filmen ihopklippt så om ni vill få en glimt av vårt möte ta en titt nedan:
K
K
The Waw Mission
Jag kände det idag, när jag gick mina ärenden, vad det är som gjort att jag stannat ett och ett halvt år i Warszawa. Jag kände mig inte klar förut, det var något mer som skulle falla på plats liksom, och nu vet jag: Man kan inte lämna Warszawa förrän man lärt sig hitta i tunnlarna under centralen.
Idag tog jag mig från den ena sidan till den andra, högersväng på vänstersväng och tvärs över perrongerna. Jag är redo att åka hem.
K
Idag tog jag mig från den ena sidan till den andra, högersväng på vänstersväng och tvärs över perrongerna. Jag är redo att åka hem.
K
ICANN-flu
Jag kom hemdragandes med nån slags influensa som enligt Gabi tydligen är den traditionsenliga ICANN-flu, nåt man drar på sig mot slutet av varje konferens och som gör hemresan till en mysig liten feberfest. Jag har dock redan börjat tillfriskna och jag och mamma är i full gång att packa ihop det sista i min lägenhet. Jag tänker inte skriva en massa om att jag ska flytta och lämna osv, det känns bara deppigt.
Kanske det blir några prosaiska utläggningar om parallella universum och livets olika skeden senare i veckan, vet vet. Nu ska jag i stället läsa lite om terroristen från Tranås och sedan sova.
K
Kanske det blir några prosaiska utläggningar om parallella universum och livets olika skeden senare i veckan, vet vet. Nu ska jag i stället läsa lite om terroristen från Tranås och sedan sova.
K
D-vitamin, here we come
Det värsta är över, nu är det nerförsbacke! Ska försöka hinna med lite shopping i eftermiddag och gå lite på stan, vi har mest suttit i alltför luftkonditionerade lokaler. Här är lite bilder till.
Från baksidan av Meeting Venue
Lite här och där ligger det hundar och sover. De känns inte sådär
läskiga som stray-dogs gör ibland utan mer som en del av interiören.
Life-saver.
Spansk gitarr
Music Night
Den oerhört vackra Gamla Stan
Var är Valle nu?
Meeting Venue by night
Från baksidan av Meeting Venue
Lite här och där ligger det hundar och sover. De känns inte sådär
läskiga som stray-dogs gör ibland utan mer som en del av interiören.
Life-saver.
Spansk gitarr
Music Night
Den oerhört vackra Gamla Stan
Var är Valle nu?
Meeting Venue by night
Jobba, jobba, jobba
K
Staty
Jag tycker om den här statyn som står utanför vår meeting venue, tog bilden genom bussfönstret som hade till hälften tonat glas.
K
Rooms with a view
Hade en jobbig resa till Cartagena men halva ICANN-mötet verkar ha haft värre. Man får se det så. Spännande stad verkar det iaf som. Nu ska jag gå ut och titta på den lite.
Från min balkong
Från Gabis balkong
K
I morgon: Colombia
Fick detta söta travel-kit av Marta för min konferens som jag åker på i morgon: Minitandkräm, Menthos, Badsalt, minilotion och en kondom.
K
Sista krönikan
Håll till godo!
Polen bråkar sig framåt
Text: Kristina Nordström
Publicerad 3 december 2010 5.00
Kultur. Det är dags att runda av. Nästa flygbiljett jag bokar till Sverige blir en enkel och vid denna brytpunk funderar jag osökt på vad jag har upplevt i Warszawa.
Jag har lärt mig hur en nationell identitet kan se ut när den fötts ur en historia som bestått av en lång kedja av trauman, hur det i landets ryggrad finns ett behov av hjältar och fiender som numera uppstår ur till synes ingenting eftersom det är i kampen polskheten finns.
Jag har följt en stad som blir allt mer lik andra europeiska metropoler, något som jag vet är viktigt för polackernas ihållande mindervärdeskomplex men som känns lite tråkigt eftersom det unika får ge vika för glam och alltför välbekanta restauranger. Ändå är jag inte alltför orolig, polackerna brukar hitta något sätt att sticka ut.
Jag har under min tid här upplevt en fantastisk gästfrihet och nyfikenhet. Om det å ena sidan har varit svårt att få kontakt med främlingar på stan på grund av språkbarriären och lite väl sällsynt med leende snabbköpskassörskor, så har det varit helt annorlunda i de sociala sammanhangen.
När min polska inte har hållit för mer avancerade diskussioner har hela festen beredvilligt bytt till en i många fall minst lika bristfällig engelska. Jag har faktiskt aldrig känt mig i vägen i ett polskt sällskap.
Vidare har jag fått uppleva polackernas sorgsna medvetenhet om fördomarna från Västeuropa och samtidigt sett dem skicka samma missaktning vidare mot ukrainare och romer.
Jag har vaknat upp i ett land som plötsligt befunnit sig delvis under vatten till en kostnad av 18 människoliv och 2,5 miljarder Euro. Jag har glatts med ett land som stolt fintat sig förbi finanskrisen och chockats med det när dess ledare omkommit i en inte bara tragisk utan symbolist laddad flygkrasch.
Jag har sett samma land hastigt vakna upp ur sorgen för att fortsätta ge näring åt alla de politiska och moraliska konflikter som håller grytan kokande häromkring.
Det är konflikter som för omvärlden ofta ter sig löjliga och bagatellartade men som har djupt förankrade rötter i det förflutna och är avgörande för vilken väg landet ska ta framåt. Jag ser bråkandet som ett sundhetstecken eftersom polackerna fortfarande har mycket historia att göra upp med och bearbeta.
Det starkt katolska Polen har också, precis som många andra länder i världen, mer och mer börjat ifrågasätta kyrkans makt. Detta är ingen okomplicerad fråga eftersom den polske påven Johannes Paulus II spelade en central roll i kampen mot kommunismen och har till idag en helgonstatus långt bortom en svensk sekulariserad hjärnas förstånd.
Fortfarande går Radio Maryja (en katolsk konservativ radiokanal med starkt nationalistiska inslag) varm hemma hos många äldre men den unga generationen polacker spenderar numera hellre söndagarna på café, puben eller Facebook och om de går till kyrkan har det oftare att göra med tradition än religion.
Jag är övertygad om att Warszawa och Polen kommer att fortsätta förändras i fast forward ett bra tag till och fortsätta att steg för steg inkorporera fred och harmoni i den nationella identiteten. Tills den dagen kommer, låt oss hoppas att landet får slippa fler tragedier så att polackerna i lugn och ro kan få bråka sig mot framtiden. Det har varit ett nöje att få följa med en bit på vägen.
K
Polen bråkar sig framåt
Text: Kristina Nordström
Publicerad 3 december 2010 5.00
Kultur. Det är dags att runda av. Nästa flygbiljett jag bokar till Sverige blir en enkel och vid denna brytpunk funderar jag osökt på vad jag har upplevt i Warszawa.
Jag har lärt mig hur en nationell identitet kan se ut när den fötts ur en historia som bestått av en lång kedja av trauman, hur det i landets ryggrad finns ett behov av hjältar och fiender som numera uppstår ur till synes ingenting eftersom det är i kampen polskheten finns.
Jag har följt en stad som blir allt mer lik andra europeiska metropoler, något som jag vet är viktigt för polackernas ihållande mindervärdeskomplex men som känns lite tråkigt eftersom det unika får ge vika för glam och alltför välbekanta restauranger. Ändå är jag inte alltför orolig, polackerna brukar hitta något sätt att sticka ut.
Jag har under min tid här upplevt en fantastisk gästfrihet och nyfikenhet. Om det å ena sidan har varit svårt att få kontakt med främlingar på stan på grund av språkbarriären och lite väl sällsynt med leende snabbköpskassörskor, så har det varit helt annorlunda i de sociala sammanhangen.
När min polska inte har hållit för mer avancerade diskussioner har hela festen beredvilligt bytt till en i många fall minst lika bristfällig engelska. Jag har faktiskt aldrig känt mig i vägen i ett polskt sällskap.
Vidare har jag fått uppleva polackernas sorgsna medvetenhet om fördomarna från Västeuropa och samtidigt sett dem skicka samma missaktning vidare mot ukrainare och romer.
Jag har vaknat upp i ett land som plötsligt befunnit sig delvis under vatten till en kostnad av 18 människoliv och 2,5 miljarder Euro. Jag har glatts med ett land som stolt fintat sig förbi finanskrisen och chockats med det när dess ledare omkommit i en inte bara tragisk utan symbolist laddad flygkrasch.
Jag har sett samma land hastigt vakna upp ur sorgen för att fortsätta ge näring åt alla de politiska och moraliska konflikter som håller grytan kokande häromkring.
Det är konflikter som för omvärlden ofta ter sig löjliga och bagatellartade men som har djupt förankrade rötter i det förflutna och är avgörande för vilken väg landet ska ta framåt. Jag ser bråkandet som ett sundhetstecken eftersom polackerna fortfarande har mycket historia att göra upp med och bearbeta.
Det starkt katolska Polen har också, precis som många andra länder i världen, mer och mer börjat ifrågasätta kyrkans makt. Detta är ingen okomplicerad fråga eftersom den polske påven Johannes Paulus II spelade en central roll i kampen mot kommunismen och har till idag en helgonstatus långt bortom en svensk sekulariserad hjärnas förstånd.
Fortfarande går Radio Maryja (en katolsk konservativ radiokanal med starkt nationalistiska inslag) varm hemma hos många äldre men den unga generationen polacker spenderar numera hellre söndagarna på café, puben eller Facebook och om de går till kyrkan har det oftare att göra med tradition än religion.
Jag är övertygad om att Warszawa och Polen kommer att fortsätta förändras i fast forward ett bra tag till och fortsätta att steg för steg inkorporera fred och harmoni i den nationella identiteten. Tills den dagen kommer, låt oss hoppas att landet får slippa fler tragedier så att polackerna i lugn och ro kan få bråka sig mot framtiden. Det har varit ett nöje att få följa med en bit på vägen.
K
Polsk lunch
Den här lilla rätten är jättepolsk och väldigt fräsch, passar superbra till lunch eller sen helgfrukost. Man blandar keso med klippt gräslök, salt och peppar. I stället för salt och peppar tar jag en klick sambal olek som ger lite hetta, då behöver man inte salta eftersom sambal är salt i sig. Röran äter man till kokt potatis. Okej, knäckebrödet är ett svenskt inslag.
K
Snöjogging
Idag trotsade jag minusgraderna, byltade på mig massor av kläder och sprang en runda i parken. Jag kände mig som en friluftsäventyrare. Tills jag trasslade in mig i mina byxor och trillade i en snöhög, då kände jag mig bara dum. Men jag är ändå väldigt nöjd med mig själv. Ikväll jag gå och prova en italiensk restaurang som finns längre ner på min gata.
Min avdelningsstrategi fungerar för övrigt bra och min lägenhet består nu av ettochettkallt rum med kokvrå.
K
Min avdelningsstrategi fungerar för övrigt bra och min lägenhet består nu av ettochettkallt rum med kokvrå.
K
Kalla kriget
Nu minns jag hur det var förra vintern, alltför väl. För nu sveper kylan in genom mina skrangliga tvåglasfönster och jag går som i stelkramp omkring om kvällarna. Men i år tänker jag inte ta det, jag barrikerar öppningen mellan rummen md ett lakan, hottar upp det minsta rummet med mitt mobila element och sover där. Så det så! Och snart blir det en veckas 25-gradig värme.
K
K
Bröstkaos
Ville bara påpeka att bröstoperationen som gick fel räknas som en stor skandal även i Polen och prat om sjukvårdsreformer har blivit alltmer intensivt. Ingen förstår hur det kunde gå till som det gjorde.
K
K
