mitt warszawa

Ännu en bild från fredagens långpromenad. Warszawas parker är väldigt vackra på sommaren men även på vintern har de sin charm med all snö och solen som lyser in mellan träden så att den glittrar. Det här paret passade på att njuta av utsikten.

K

Följande nyhetstexts finns idag att läsa i den polsk-svenska web-bulletinen. Den här delen av historien är fortfarande nutid. Polackerna fick upprättelse efter decennier av lögner, en upprättelse som återtogs. Är de på väg att få den åter?

"Putin inbjuder Tusk till minnesceremoni i Katyn
Publicerad 2010-02-04 20:28

Rysslands regeringschef Vladimir Putin har bjudit in premiärminister Donald Tusk att delta i en minnesceremoni vid Katyn i april i år.

1940 avrättade stalinistiska trupper över tjugotusen polska krigsfångar utanför Katyn i nuvarande Ukraina. Under alla år har först Sovjetunionen och senare Ryssland förnekat sovjetisk inblandning i morden. Sovjetunionens sista generalsekreterare Michail Gorbatjov och Boris Jeltsin tillstod att det var Stalins säkerhetstrupper som begått massmorden, men under Vladimir Putins tid som president och premiärminister har Ryssland återgått till sin gamla strategi och i stället lagt skulden på Nazityskland.

Händelserna är fortfarande ett öppet sår för polackerna, många människor har någon nära anhörig som försvann i samband med Katynmassakern, och under kommunisttiden var det förbjudet att forska efter deras öde.

Nu bjuds alltså den polske regeringschefen in till en minneshögtid, vilket tyder på att Moskva vill lätta upp relationerna med Polen i denna känsliga fråga. Putin blir också den förste ryske ledare som gör ett besök vid kyrkogården på platsen. (Warsaw Business Journal, Polskie Radio och wB 4 jan 10)"

K

Det här flygbladet satt uppsatt på en busshållsplats nära mig. Folk försvinner ju överallt i världen men det var något så hjärtsnörpande med det här, undertecknat mamma, pappa, mormor och en massa namn som jag antar är syskon.

Kommer ni ihåg för ett par år sedan när den polska barnombudsmannen gick till attack mot en Teletubby för att hon tyckte den gav ett homosexuellt budskap? Det var det faktum att den var lång (vilket indikerade att det var en man) och samtidigt bar handväska som fick henne att bli orolig för de polska barnens väl och ve. Den var dessutom lila, huanemej. Efter massiv kritik från omvärlden valde hon dock att låta sig övertygas av en känd polsk sexolog om att lilla Tinky inte var ett hot.

När jag och Gabi var nere på stan igår för att göra vår podcast såg vi de här figurerna på en husvägg:

Att jobba på distans 2010 behöver inte betyda total anonymitet, detta var ett av ämnena vi stötte och blötte under de intensiva dagarna i Bryssel. Resultatet blev bland annat en egen Youtube-kanal för vår avdelning ccNSO (landsdomäner) som vi nu tänker fylla med olika typer av podcasts och vloggar. Det första uppdraget blir en introduktion av ccNSO-sekretariatet dvs mig och Gabi. Många tror att all ICANN-personal jobbar från USA och därför tänkte vi presentera vår bas i Warszawa. Solen skiner idag så det passar alldelles utmärkt att tala framför Stalins kulturpalats och de moderna skyskraporna downdown. Resultat följer.

K

Det var egentligen först när jag började åka hit till Bryssel då och då som jag insåg att en sak jag verkligen gillar med Warszawa är dess stadsplanering, alla öppna ytor. Bryssel är väldigt trångt medan Warszawa har många stora öppna torg och gott om plats mellan husen. Om man skulle bli släppt nånstans i stan skulle man inte behöva känna till den så värst väl för att kunna navigera. Jag antar att jag få tacka kommunismen och den socialrealistiska byggnadsstilen för det. Det verkar onekligen som att stadskemi existerar i lika stor grad som personkemi, det är likadant för mig i Sverige. Att bo i fel stad skulle vara som att vakna varje morgon bredvid en person man inte trivs med. Warszawa och jag har våra duster, ibland pratar vi knappt med varandra men där finns någon slags ömsesidig kärlek i botten, en känsla av att det stämmer.

Bryssel är en angenäm stad och det är verkligen trevligt att åka hit och träffa kollegor, jag blir varje gång hänförd över hur mycket man faktiskt lyckas uträtta när man träffas face-2-face. Själva staden är dock ingen jag skulle vilja somna och vakna bredvid. Idag åker jag hem till mitt WaW.

K

Jag tycker inte jag behöver säga så mycket mer för Gabi har redan laddat upp en bild på en hårt arbetande jag. Gå tlll hennes blogg så får ni se den!

K

Bryssel i morgon och sedan (äntligen) Sverige på söndag. Det blir tre länder på sex dagar. Är jag en så kallad europé?

K

Igår gjorde jag och min finska vapendragare Petri ett andra försök att hitta den spanska butik i Warszawas utkanter som säljer billig Monchego. Efter lite zick-zack-åkande med spårvagnarna hittade vi fram, bakom vad som såg ut som en lagerlokal med lastbilar parkerade utanför gick vi igenom ett rum av bråte tills vi till vår glädje fann att dörren med butikens logga gick att öppna.

Ett kilo av den efterlängtade osten köpte jag och killen som sålde lyckades övertala mig att prova ett par spanska viner som såldes till riktigt bra priser. Killen var ursprungligen från Spanien men hade bott i Warszawa sedan mitten av 90-talet då hans universitet skickade (eller tvingade som han själv uttryckte det) honom till Polen. Han sa något jag tyckte var intressant:

"Då, när jag kom var allting grått och tråkigt och fult men atmosfären var fantastisk, särskilt trevligt var det att vara utlänning från väst. Nu är allting modernt och mycket vackrare men den goda stämningen är borta. Det är globaliseringens fel."

K

Såg häromdagen filmen om Roman Polanski - Wanted and Desired - ett mycket passande namn eftersom Polanski länge varit båda dessa saker. I 31 år var han efterlyst i USA innan han greps på Schweizisk mark för ett par månader sedan och satt i husarrest. Det är en beklaglig historia och det mest beklagliga är kanske hur en narcissistisk domare regisserade (passande beskrivning i sammanhanget tänkte jag) rättegången efter hur bra eller dålig det hela fick honom att framställas i media och förstörde hela rättsprocessen. Det blev en utdragen charad och till slut stack Polanski. Till Frankrike. Om rättegången hade gått rätt till så hade han kanske inte gjort det utan kanske fortfarande suttit inne, för som bekant är ju livstidsdomarna i USA inte sällan bokstavligt tolkade och det kunde mycket väl blivit så långt.

Vad som förvånar mig mest är hur lite hans karriär verkar ha påverkat det hela. Att fly landet under en rättegång, anklagad för (han erkände sig dessutom skyldig) att ha haft sex med ett barn vid 45 års ålder, droger var också inblandade. Sedan fortsätta göra film. Succé efter succé. Genier har kanske immunitet, inte objektivt, inte ens subjektivt men omedvetet. Domen blir lite mildare, han kommer undan med lite mer, måste få fritt spelrum att leverera även om några offras på vägen. Som den 13-åriga flickan. If you want to make an omelett you've got to break som eggs. Och visst har det varit synd om Polanski, han har själv lidit. Medlemmar i hans familj mördades av nazsterna, själv klarade han sig genom att gömma sig. Hans fru, Sharon Tate, blev mördad av the Manson Family. Det är synd om honom OCH han är ett geni. Blir svårt att döma hårt då. Ska bli intressant att se händelseutvecklingen i en kommande rättegång.

Jag har faktiskt ingen aning om vad polackerna anser om sin nationalhjältes förflutna, det har aldrig kommit upp i samtal om Polanski. Faktum är att ungefär samtidigt som Polanski arresterades presenterades ett lagförslag i Polen om att som första land i Europa kastrera sexförbrytare. Jag tvivlar på att de skulle vara så sugna på att utföra ett sådant ingrepp på en av landets största stoltheter så tur för polackerna att brottet begicks i USA och inte här.

Jag har talat varmt om Polanskis filmer förut och jag skriver gärna under geni-etiketten, men jag tycker ändå att han borde straffats för sitt brott för 31 år sedan, även om det skulle inneburit att många av dessa filmer aldrig skulle blivit gjorda. För så mycket är inte konsten värd.

Artiklar om ämnet:

Aftonbladet

Businessweek

ABC News

K

Idag är det Internationella Förintelsedagen. Sveriges Radio uppmärksammar detta i programmet OBS och talar bland annat om den judisk-italienska kemisten Primo Levis böcker, böcker jag tänkt läsa i evigheter, eller rättare sagt ända sedan en av mina före detta gymnasielärare mer eller mindre beordrade mig att läsa dem. Primo Levi överlevde koncentrationslägret men tog (antagligen, ej fastställt) sitt liv 1987 då han föll från tredje våningen inuti ett köpcentrum i Turin.

K

Jag tänker inte tråka ut er med historien om hur jag lyckades få internet den här gången men jag kan tala om att utan min personliga kontakt Tom som förbarmade sig över mig och kom hem till mig personligen med kontraktet hade det fortfarande hållit på.

Historien om mitt VISA-kort är däremot inte klar, banken ringde nämligen igår och meddelade att de gjort ett nytt kort till mig - med samma fel. Tydligen är det fel i pappren som min revisor hjälpte mig att fylla i. Ja,ja, det är bara att åka dit.

Vill också passa på att presentera mig nya dammsugare, också detta en följetong av rang som involverar ryska brödköer (eller känslan av dem). I vilket fall som helst är den så liten och söt så att det känns som ett litet husdjur. Jag har döpt den till Tinkerbell efter Paris Hiltons hund.

Jag pratade med en granne i hissen och frågade honom om det är normalt med såhär kalla vintrar i Warszawa. Han förklarade något i stil med att det är normalt men att det sällan inträffar eftersom undantagen är fler. Det fick mig att vingla lite mellan semantik och logik. Han menade i alla fall att det är såhär det SKA vara enligt breddgraden.

Men allvarligt, - 23 grader celsius idag och jag är från Skåne och kan inte klä mig rätt hur jag än försöker. Är Polen på väg mot en ny istid?

K

Den vanligaste reaktionen tidigare när jag sa att jag bodde på Plac Zamkowy var "Wow, då har du en fantastisk utsikt". De syftade på det kungliga slottet som visst är vackert och pampigt men roligt i ungefär 5 minuter. Jag tycker så mycket bättre om min nuvarande utsikt, takåsar på högsmala hus, just nu med mycket snö och solsken. Det känns mer på riktigt och i mina ögon mycket vackrare än slottet.