mitt warszawa

I morgon lämnar jag ett iskallt Warszawa, håll gärna tummarna för att mitt flyg inte är horribelt försenat. Ikväll ska jag träffa ett par tjejer jag känner sen förra året som kommit tillbaka från sina Erasmusutbyten och i morgon ska jag försöka hinna med att öppna ett nytt bankkonto eftersom det jag öppnade i veckan var av fel slag. Det kanske blir något kort inlägg från Sverige men annars tar jag lite julpaus och drar igång igen när jag kommer tillbaka tjugetio. Då hoppas jag att allt är klart med min nya lägenhet så jag kan flytta från det här - pardon my french - skithålet.

K

Så här ser min logga till företaget ut. Rätt nöjd faktiskt.

Aldrig i 12 minusgrader, vind och nederbörd tänka att frisyren är viktigare än mössan. ALDRIG.

K

Idag var jag med min revisor för att söka upphållstillstånd och starta bankkonto till företaget. För kontot valde jag Nordea eftersom det är mest bekant för mig och jag tänkte att de kanske hade relativt moderna betalningsmetoder att erbjuda. Detta stämde, de stora stämplarna åkte visserligen fram här också men jag fick internet-login och en massa annat modernt. Dessutom bjöd de på kaffe under tiden som allt plinkades in i datorn. Nu väntar jag bara på kreditkortet som ska komma på posten, mycket bra.

Vad gäller uppehållstillståndet är det en annan historia. Vi gick till "Local Administration Office" och missade vårt nummer eftersom vi pratade. Det var ingen efter oss men eftersom de redan hade bytt nummer på skylten meddelade de snörpigt att vi fick gå och ta det numret i biljettmaskinen om de skulle hjälpa oss. Så det gjorde vi. När vi (jag satt mest och försökte se ut som någon de skulle vilja ha i sitt land) meddelade vårt ärende bad de om mitt hyreskontrakt. Jag gav det till dem och konversationen gick ungefär så här av tolkningen att döma:

Kassörska: Men det här är ju på Engelska, det förstår vi inte här.
Revisorn (till mig): Skulle du kunna fixa hyreskontraktet på polska?
Jag: Eeeh...
Kassörskan: Jobbar hon här eller?
Revisorn: Ja, hon har egen firma.
Kassörskan: Hur länge ska hon stanna?
Revisorn: Åtta månader ungefär, till sommaren.
Kassörskan: Alltså varför vill hon ha uppehållstillstånd?
Revisorn (till mig): Varför vill du ha upphållstillstånd?
Jag: Jo alltså man ska ju söka efter tre månader, det är väl så lagen säger.
Kassörskan: Ja... om hon väldigt gärna vill ha ett så kan vi ju ordna det... annars kvittar det.
Revisorn: Okej, tack och hej.

Vi gick från luckan och revisorn sa följande:

- Du måste komma ihåg att du är i Polen, det funkar lite annorlunda här. Vi har ett uttryck som innebär att om man inte tvunget måste göra nåt så gör man det inte, det heter olej och betyder ordagrant att hälla ut något. Du behöver inget uppehållstillstånd för ingen kommer att ifrågasätta att du är här. Och om nån frågar så säger du bara att du nyss kom. Vi har inte information på datorer här så dt är mycket svårare att kolla upp sånt.

Så jag antar att det inte brinner i knutarna, fast jag tänker ändå göra ett nytt försök om ett tag när jag har min nya address. Nu kan jag iaf börja använda mitt företag på riktigt och slipper besvära andra med mina ärenden. Förresten så ville min revisor ha ca 75 kr för de tjänster hon utfört hittills, dvs möten med mig och besök på olika kontor. Hon är visserligen inte auktoriserad men hon har en firma och hjälper mig med allt jag vill och jag gick naturligtvis inte med på denna horribelt låga summa.

K

Här minns de nånting igen, tyvärr förstod jag inte riktigt vad (finns en del att välja på i den polska historien så gissa är inte att tänka på). En av mina polska kompisar sa att det är unikt för en storstad att så aktivt ta historien med sig in i framtiden. Vad det nu än var så var det ett fint kors så jag stod och mindes lite i största allmänhet.

Snön faller vit utanför fönstret och vi går in i julrushen. Mycket att göra denna veckan, inte främst i jobbet där arbetsbördan just nu är helt okej utan med lägenhetssökning, julshopping och företagsdetaljer. Här kommer en snabbsammanfattning av vad jag upplevt på sistone. Observera att det är en repris och det går ej att ringa in:

EU-parlamentet, Bryssel. Ibland känner jag mig lite som en politisk

samlare och nog var det häftigt att få känna vibrationerna från

Europas demokratiska hjärta.

 

Min kollega från Schweitz tog mig till denna fantastiska affär i Bryssel så

jag kunde köpa en fantastisk ost som jag fått smak på under kvällens

cocktail-party.

 

Det här spektaklet invigdes med pompa och ståt för att litet tag sedan,

inte helt olikt någon slags häx-cermoni med änglar på pålar som dansades

runt "granen". Saken blinkar också i 190 rakt utanför mig (ni ser mina

fönster i bakgrunden) så om jag någon gång ska utveckla epilepsi är det

nog nu.

 

Photo shoots. Är lucky att ha vänner som ställer upp på de mest

märkliga posing-projekten.

 

Stad i ljus. Från mig och några kilometer söderut är allt täckt i ljus. Här

slänger man inte heller bara upp en slinga i trädet utan man klär in

varenda gren, correction: varenda kvist med lampor. Al Gore skulle

få en hjärtinfarkt om han såg det. Men snyggt är det.

 

K

Har inga förnumstigheter på lager just nu, mycket som snurrar i huvudet. Försöker bestämma om jag ska stanna i Warszawa ett halvår till eller åka hem som jag hade tänkt. Det är mycket som talar för att stanna så jag måste få klarhet i det där. Det skulle i så fall vara i en ny lägenhet så jag slipper min underbara granne.

Bryssel var spännande och intressant, det är konstigt hur mycket mer man kan få ut av något när man inte håller på att kräkas av nervositet.

Fullt upp i helgen med poker och popklubbar, får tänka mellan varven.

K

Jojo, igår var det finmiddag ICANNs CEO (president if you will), en liten intim tillställning på 14 personer från Europa-staben. När presidenten föreslog att gå bordet runt och köra en 3minuterspresentation per person blev jag lätt panikslagen men det gick faktiskt bra. Det enda problemet var att jag inte hade nån häftig livshistoria som ledde upp till min ICANN-anställning, i alla fall inte om man jämförde med punkbands-managing och afrikanska farmar och annat som kom upp. Den bästa historien stod i alla fall självaste Mr President för, involverande direktkontakt med Gud och öppnande av gränser i Kashmir.

Han ska nu använda sin tid för att ge människor ett fritt internet ("bästa gåvan man kan ge människor som utsatts för förtryck").

Sen skojade vi om Youtube. Och sjöng en Eu-anpassad snappsvisa. En mycket intressant kväll.

K

För det första hittade min kompis/kollega Gabi en lista över vilka som får åka gratis med den warszawska kollektivtrafiken. I Malmö har jag för mig att man åker gratis på bussen om man klär sig i ljusblått de dagar MMF spelar match. Warszawa har tagit det ett steg längre. Följande åker gratis:

- Folk som deltagit i Warszawaupproret och utmärkts med medalj
- Folk som har ett statligt erkännande på att de på något sätt skadades eller led under kommuniststyret
- Blodgivare (män 18 liter minst, kvinnor 15 liter)
- Folk som fötts i någon utav buss- och tunnelbaneoperatörens bussar, spårvagnar eller tunnelbanevagnar

För det andra hamnade jag på Tomtens egen spårvagn tidigare idag. Den var lik de vanliga spårvagnarna fast lite mindre och sötare och hade inte automatiska dörrar utan en skjutdörr av trä som Tomten skötte när folk skulle av och på. Han hjälpte även folk av och på. Just när vi skulle åka var det något som small ganska högt utanpå vagnen och Tomten hojtade något varpå alla log. Jag också för man vill ju inte se ut som en surpuppa bara för att man inte förstår.

K

För er som ännu inte riktigt förstått vad jag jobbar med, såhär funkar internet, mycket enkelt. Jag fick för övrigt den här videon på min jobbmail från höjdarnivå.

K

Eftersom jag hade en telefonkonferens mellan 2 och 4 i natt är jag inte riktigt säker på var gårdagen slutade och idag började men det här gjorde jag i alla fall igår:

* Försökte reda ut en misskommunikation på jobbet.
* Bestämde mig för att säga upp mig.
* Bestämde mig för att inte säga upp mig.
* Upptäckte att bara en hållplats längre bort kan man få en så mycket mer angenäm shopping-upplevelse än på hetsiga Carrefour. Tesco är det nya.
* Avböjde ett uppraggningsförsök utanför Tesco.
* Drack öl med en finne (alltså en från landet Finland, inte nåt äckligt partytrick).
* Fick reda på att en av mina vänner här har alla organen spegelvända, inte bara hjärtat som vissa andra har.
* Hade telefonkenferens kl 2 på natten där massor gick fel som inte var mitt fel men mitt ansvar = panik.
* Lyckades störa min granne igen vid 4 (jag tappade telefonluren från en halvmeters höjd och gick på toa) så att han bankade i rören.
* Hade mardrömmar.

K