Krönika om Praga
Här är min krönika för den här veckan, det blev två denna månad och i stället ingen nästa. Jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva om men jag vill verkligen att folk ska veta mer om Warszawas charmiga Praga-distrikt så jag valde att skriva om det. Tyvärr tappade de bort en (polsk) bokstav i tryckningen så Wisła blev felstavat i pappersversionen.
Stadsdel med konst och kulhål
Text: Kristina Nordström
Publicerad 29 oktober 2010 10.08
Warszawa är egentligen inte en homogen stad utan summan av två ganska olika delar, Östra och Västra stranden. Som ni hör skiljs delarna åt av en flod, närmare bestämt Wisła, som kommer ända nedifrån bergen i södra Polen.
Västra stranden bär allt det där som stora europeiska städer ofta innehåller, ett centrum med ett växande antal skyskrapor, en gammal stadskärna som bevarats (eller i detta fall byggts upp igen), ett tunnelbanesystem och diverse annat som ger storstadspuls.
Östra stranden, Praga, har ingenting av detta, och är därför ett missuppfattat område. För att förstå skillnaderna mellan stadsdelarna hjälper det att veta att Warszawaupproret 1944, ett lönlöst försök från polackernas sida att ensamma stå upp mot de tyska trupperna, utspelades främst på den västra stranden kring stadens centrum. Striderna ledde till att denna del av staden jämnades med marken medan stora delar av byggnaderna på den östra stranden fick stå kvar och i brist på uppmärksamhet från stadsledningen väntar dessa kvarter fortfarande på sin tur att renoveras och fräschas upp.
Balkonger med vackra blomlådor smyckar fasader som i många fall är alldeles översållade med kulhål. I början tyckte jag det var märkligt att någon kunde tänka sig att bo i ett sådant hus men nu vet jag att dessa yttre tecken på strid inte berör polackerna särskilt mycket utan endast är en liten del av de gemensamma minnen av kriget som blivit en polsk identitet.
När jag först kom till Warszawa fick jag genast höra att jag inte skulle spendera någon tid på andra sidan floden om jag inte var alldeles tvungen. Det kunde vara farligt. Nu är jag där så ofta jag kan och vet inte om jag ska le åt den överdrivet negativa beskrivningen av stadsdelen eller tycka den är ledsam. Visserligen är det sant att det är en stadsdel med större sociala problem; alkoholismen, tiggeriet och bristen på god läkarvård är mycket mera synlig här, samtidigt är det ändå ett område fullt av liv och lekfullhet på ett helt annat sätt än i det prestigefyllda centrum.
Kanske tack vare att Praga har fått stå undan till förmån för alla projekt i centrum har området fått sin alldeles egna själ och är nu ett spirande tillhåll för konstnärer av olika slag. De gamla nedlagda fabrikerna får tjäna som utställningslokaler och alltfler alternativ kaféer, barer och klubbar dyker upp här och där. Stämningen är avslappnad och opretentiös, långt från dyra märken och höga klackar inne i city. Längre ut har stora villaområden redan brett ut sig och fler är på gång, snart står nya stadion klar inför fotbolls-EM som organiseras av Polen och Ukraina 2012 och här är det också tänkt att den nya tunnelbanelinjen ska passera.
Praga behöver onekligen en viss uppfräschning och de sociala problemen behöver uppmärksamhet, men medan Västra stranden är den del som rusar mot framtiden för att kunna tävla med andra europeiska storstäder är jag säker på att Östra stranden kommer att utgöra stadens unika personlighet och vara en stor anledning till varför Warszawa inte bara är värt ett besök utan även ett återbesök.
K
Stadsdel med konst och kulhål
Text: Kristina Nordström
Publicerad 29 oktober 2010 10.08
Warszawa är egentligen inte en homogen stad utan summan av två ganska olika delar, Östra och Västra stranden. Som ni hör skiljs delarna åt av en flod, närmare bestämt Wisła, som kommer ända nedifrån bergen i södra Polen.
Västra stranden bär allt det där som stora europeiska städer ofta innehåller, ett centrum med ett växande antal skyskrapor, en gammal stadskärna som bevarats (eller i detta fall byggts upp igen), ett tunnelbanesystem och diverse annat som ger storstadspuls.
Östra stranden, Praga, har ingenting av detta, och är därför ett missuppfattat område. För att förstå skillnaderna mellan stadsdelarna hjälper det att veta att Warszawaupproret 1944, ett lönlöst försök från polackernas sida att ensamma stå upp mot de tyska trupperna, utspelades främst på den västra stranden kring stadens centrum. Striderna ledde till att denna del av staden jämnades med marken medan stora delar av byggnaderna på den östra stranden fick stå kvar och i brist på uppmärksamhet från stadsledningen väntar dessa kvarter fortfarande på sin tur att renoveras och fräschas upp.
Balkonger med vackra blomlådor smyckar fasader som i många fall är alldeles översållade med kulhål. I början tyckte jag det var märkligt att någon kunde tänka sig att bo i ett sådant hus men nu vet jag att dessa yttre tecken på strid inte berör polackerna särskilt mycket utan endast är en liten del av de gemensamma minnen av kriget som blivit en polsk identitet.
När jag först kom till Warszawa fick jag genast höra att jag inte skulle spendera någon tid på andra sidan floden om jag inte var alldeles tvungen. Det kunde vara farligt. Nu är jag där så ofta jag kan och vet inte om jag ska le åt den överdrivet negativa beskrivningen av stadsdelen eller tycka den är ledsam. Visserligen är det sant att det är en stadsdel med större sociala problem; alkoholismen, tiggeriet och bristen på god läkarvård är mycket mera synlig här, samtidigt är det ändå ett område fullt av liv och lekfullhet på ett helt annat sätt än i det prestigefyllda centrum.
Kanske tack vare att Praga har fått stå undan till förmån för alla projekt i centrum har området fått sin alldeles egna själ och är nu ett spirande tillhåll för konstnärer av olika slag. De gamla nedlagda fabrikerna får tjäna som utställningslokaler och alltfler alternativ kaféer, barer och klubbar dyker upp här och där. Stämningen är avslappnad och opretentiös, långt från dyra märken och höga klackar inne i city. Längre ut har stora villaområden redan brett ut sig och fler är på gång, snart står nya stadion klar inför fotbolls-EM som organiseras av Polen och Ukraina 2012 och här är det också tänkt att den nya tunnelbanelinjen ska passera.
Praga behöver onekligen en viss uppfräschning och de sociala problemen behöver uppmärksamhet, men medan Västra stranden är den del som rusar mot framtiden för att kunna tävla med andra europeiska storstäder är jag säker på att Östra stranden kommer att utgöra stadens unika personlighet och vara en stor anledning till varför Warszawa inte bara är värt ett besök utan även ett återbesök.
K
Kommentarer
Postat av: Gabi
Den var inte alls tråkig, utan FIIIN!
Postat av: Karin
Levande beskrivning!
Trackback
