mitt warszawa

Ja, jag har nämnt det tidigare. På vintern dricker man varm öl i Polen. Förra året var jag tveksam, kul att prova men inte min grej liksom, knasigt ju. Men polackerna säger att när det är riktigt kallt är det det enda som verkligen värmer och jag är inte längre lika oäven. Jag har faktiskt till och med köpt en egyptiskt samovar av den typ man ofta använder för att värma öl på pubarna. Konceptet är följande:

Öl
Nejlikor
Honung
En bit pepparkaka (i botten)
Hallonsirap

Receptet kan skilja ganska ordentligt mellan olika pubar så man får hita sina favoritställen. På bilden nedan har den varma ölen sällskap av ett fat piroger. Man ser ju inte alls att den är varm men det är den minsann.

K

En hel butik full med kristen konst. Och det är inte kitsch!

 

 

Jag får för mig att det har regnat mindre än det brukar göra på hösten i Polen. Å andra sidan har jag aldrig varit där på hösten innan så det är ju helt taget ur luften. Det var i alla fall några fina soliga dagar i november i Warszawa vilket var mycket trevligt men ganska konstigt. Torget nedanför mitt fönster fick de här fina skuggorna.

Förutom att min 85-åriga granne under mig kommer upp och klagar om jag flyttar en stol efter klockan tio har jag upptäckt ett stort problem med den här lägenheten. Genom att bo på den i stort sett bästa platsen i hela stan måste jag ständigt förklara mig. När folk hör var jag bor spärrar de nämligen upp ögonen och på en sekund är jag utdömd som rik utlänning som inte är en av dem. När jag förklarat att hyran är hälften av alla andra lägenheter runtomkring på grund av sin låga standard och att det ändå är ganska mycket pengar för mig i månaden men att det var nästan det enda svar jag fick av 300 skickade mail och att läget väger upp för standarden och den höga kostnaden - först då andras de flesta ut och släpper mig tillbaka in i gemenskapen.

Det är i alla fall väldigt fin utsikt över slottet och väldigt smidigt när jag har gäster.

K

På den svensk-polska nyhetssajten http://bulletinen.org/wordpress/ kan man läsa följande:

"Aga kommer att förbjudas och beläggas med stränga straff i Polen. Socialarbetarna ska få rätt att ta barnen ifrån misshandlande föräldrar.
Regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) och vänstergrupperna vill minska antalet offer för misshandel i hemmet, som tros vara många i Polen. Var femte polack tillstår att de slår sina barn och sextiotre procent av de vuxna säger att de själva fick stryk när de växte upp. Hälften av dem brukade få stryk med en livrem eller liknande."

På samma nyhetssajt kan man läsa att allt färre polacker går regelbundet i kyrkan. Kanske når postmoderniteten Polen också små småningom trots allt...

K

Här är han, min lilla skrämda råtta Torres som jag försöker vinna förtroende hos. Han biter mig inte när jag plockar upp honom eller så men han springer nån annanstans så fort han bara kan. Igår glömde jag stänga buren så när jag och Anju kom från affären stod han inte att finna på en lång stund tills Anju räddade dagen genom att spåra upp honom bakom min säng och dessutom fånga in honom. Här tuggar han på en bit ost, gömd i sin favoritpäls (förutom hans egen antar jag).

K

Heaven = Biff Tartar. Jag lovar er, denna föreställning när kocken vid vårt bort skapade en råbiff helt utan kvarn (enbart genom finhackning och smekningar med knivsidan) var i sig värd pengarna. Sen kom smaksensationen! Biffen var fylld med kapris, anjouvis, inlagd gurka, rå lök och nåt olivliknande. Finfinfinfinhackat allting och det riktigt smälte i munnen.

Hell = Efter den otroliga råbiffen och en fantastisk huvudrätt bestående av köttrullader ville vi runda av kvällen med en efterrätt och fick den stora vagnen inrullad. Efter lite tveksamhet (inget såg riktigt gott ut) valde vi creme brulé som egentligen såg mer ut som pannacotta men vi satte vårt hopp till namnet, den var kall och dallrig och smakade ren gelatin med en svag touch av mjölk. Vi insåg det omöjliga i att äta upp och jag kände adrenalinet börja pumpa. Med kypare springande från alla håll höll Anju utkik och dirigerade mig med ja - nej - JA - ja - NEJ - ja så att jag obemärkt kunde smuggla ner bit för bit i en tuggimupåse. I morse kom jag på att den fortfarande låg i min väska.

Smacznego!

 

Håller just nu på att visa mitt nuvarande mycket Polenvänliga besök Warszawas utbud med prioritering mat-dryck-kultur-historia. Vi har hunnit med ett besök på Przekąski Zakąski (betyder ungefär snacks före drickat och snacks efter drickat) där man står upp och halsar tiokronorsvodkashots och mumsar på polska smårätter. Lyckades också diskret beställa Gorąco piwo (varm öl) och roades av utropet "men den är ju varm!". Den polska varma ölen serveras med julkryddor såsom nejlika och en bit pepparkaka, lite hallonsirap och ett sugrör. Det sägs att det är det enda som riktigt hjälper under den polska vintern och många tröstar sig med denna dryck när de är sjuka. På varma-öl-puben diskuterade vi historia och det mycket delikata ämnet polsk antisemitism där vi inte riktigt var säkra på om alla var på samma sida om ämnet.

Ikväll blir det biff tartar med mera på en restaurang jag även besökte med mina förra gäster. Det är som en gammal slakterilokal som har smyckats med ljus, linnedukar och exelent service.

Trevlig helg!

K

Den här killen brukar stå på huvet nere på torget under mitt fönster. Han står ett par timmar eller så till tonerna av bland annat "True colours" från Radio City Love Songs 1. Utan tröja. I november. Visst, han är cool men jag kan inte riktigt roas av den sortens underhållning, mycket vanlig kring min lägenhet. Jag har så svårt att tänka mig att han verkligen tycker det är skoj att stå på huvet i timmar för några zloty (ni ser det inte här men han är alldeles blå i ansiktet), eller att clownen tycker det är roligt att göra ballongfigurer, eller att den allvarliga tanten som säljer hysteriskt blinkande diadem trivs med att ha ett demonstrationsexemplar på huvudet, eller att gubben med dragspelet finns där bara för att han vill glädja andra människor.

Jag känner mig negativ när jag inte riktigt kan njuta av det liv och rörelse som mitt kvarter erbjuder, kanske är det en socialarbetaryrkesskada, kanske är det sant. Sant är iaf att alla inte kan erbjuda någon form av konster eller tjänster utan får helt sonika ställs sig i ett gathörn med en mugg. Jag såg min granne med en sån en gång. En annan gång såg jag en stilig gubbe i en hörna, klädd i sin bästa kostym med käppen i ena handen och tiggarmuggen i den andra. Förmodligen en helt vanlig pensionär som inte kunde plocka något i skogen att sälja och inte kunde stå på huvet i två timmar. Som ni förstår finns det ingen pension här i Polen som man kan försörja sig på. De som inte har anhöriga som faktiskt kan hjälpa har problem.

K

Det här är ett av mina favorithus i hela världen. Det finns uppe på ett annat hus i mitt kvarter. Jag vet inte varför man byggde så, om det var på grund av trångboddhet eller nåt annat. Detta lilla gula takhuset snyltar på skorstenen från huset under. Igår hade ett gäng fåglar valt det som konferenstak.

K

När man nu massvaxinerar en hel befolkning på grund av ett influensahot, varför skickar man då hem folk som kommer in med allvarliga symptom ? Jag vet så väl att det är lätt att göra felbedömningar och att vårdpersonal inte kan krävas vara övermänniskor men om en man mitt i detta influensafokus haft 40 graders feber i flera dagar, kräks upp allt han sväljer inklusive febernedsättande och knappt kan andas blir hemskickad med orden "influensan är jobbig", då förstår jag inte riktigt hur man tänker. Vi massvaxinerar väl inte 9 miljoner för att influensan är jobbig?

Det är intressant att följa svenska nyheter härifrån. Av någon anledning är det annorlunda. Det känns verkligen som att betrakta något på avstånd, som om de fysiska milen hade nerver. Förra gången jag var i Warszawa följde jag en brutal nyhetsrapportering:

•    Engla
•    Arbogamorden
•    Rödebyrättegången
•    Mannen i häktet som hängde sig och inte blev nedplockad
•    Tjejen som blev knuffad framför en buss på valborg i Lund

Den här gången är det möjligen något mindre svart. Något lite iaf:

•    Svininfluensan/massvaccinering
•    Anna Anka
•    Nya förbundskaptenen
•    15-åringen som misstänks för mord på sin syster
•    Tonårsparet som mördade en jämnårig pga svartsjuka
•    Ja eller nej till homoäktenskap (ja)
•    Ja eller nej till gasledningen (ja)
•    Sverigedemokraterna
•    De apatiska flyktingbarnen som visst inte alls fejkade. Hoppsan-sa, pinsamt där.

Influensan är fortfarande inte så stor i Polen. Massor av polacker bor utomlands och massor reser inom landet men jag tror möjligen att man reser något mindre utomlands generellt och att det kan vara därför den inte slagit igenom på samma sätt. Sverige verkar vara på väg uppåt i kurvan nu iaf. Man får bara hoppas att det inte blir alltför många offer på grund av att media fick det att låta som att det inte precis blev något av och folk plötsligt inte ville vaxinera sig längre. Shame on you media.

K

Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen men jag är på resande fot några dagar. Snart är jag tillbaka i gamla stan, WAW och då ska jag adoptera en råtta.

K